Varför Agroforestry?
Foto taget av AGFORWARD-projekt, alléodling i Forst, nordöstra Tyskland
Varför agroforestry?
Agroforestry förbättrar hälsan hos agroekosystemen (jordbrukets ekosystem) genom att öka antalet av träd på gården och efterlikna naturliga ekosystem. Ett friskare agroekosystem leder till en rad fördelar för lantbrukaren, miljön och samhället.
Dessa förmåner kan delas upp i följande kategorier:
-
Ökad produktivitet och resiliens
-
Mer diversifierade och lönsamma jordbruksföretag
-
Samhällsnytta: för jordbrukarna och samhället
-
Fördelar för miljön
*Nedan markerar jag med fetstil de viktigaste fördelarna med agroforestry som är särskilt relevanta för jordbrukare.
1. Ökad produktivitet och resiliens
Det finns tillräcklig bevis som visar att tempererade agroforestry-system producerar mer per hektar jämfört med om grödorna, djuren eller träden skulle odlas separat (monokulturer). Detta begrepp kallas för land-equivalent-ratio (LER), vilket innebär hur mycket mer en mark kan producera genom samodling jämfört mot monokultur-odling. Bilden nedan visar ett exempel på ett agroforestry-system med en LER på 1,4, vilket innebär att 100 hektar agroforestry producerar lika mycket grödor och trädprodukter som 140 hektar jordbruksmark där träd och grödor odlas separat.
Källa: Land Equivalent Ratio (Mead and Willey, 1980) The Concept of Land Equivalent Ratio and Advantages in Yields from Intercropping [1].
Ett paneuropeiskt projekt analyserade 42 kombinationer av träd och grödor i silvoarable agroforestry, och modellerade LERs som var minst 1,0 LER (lika som monokulturer) och som var bäst 1,4 LER (40 % mer produktiv) [2]. De flesta LER låg i intervallet 1,2-1,3, vilket innebär att europeiska agroforestrysystem i genomsnitt var 20-30 % mer produktiva än monokulturella jordbrukssystem.
Land Equivalent Ratio (LER) för olika trädarter i silvoarable agroforestry
Källa: Graves, A.R. et. al. (2007) Development and application of bio-economic modelling to compare silvoarable, arable and forestry systems in three European countries, Figure 4 [3].
Väl utformade agroforestry-system integrerar träd i odlingarna på ett sätt som maximerar synergieffekterna mellan träden, grödorna och djuren. Träden ger lä och vindskydd, samtidigt som de minskar jorderosionen och näringsförlusten. Dessutom växer träden bättre i agroforestry-system jämfört med fruktträdgårdar eller skogsbruk, eftersom de har mer utrymme mellan varandra vilket leder till mindre konkurrens mellan rötter och trädkronor. Dessa synergistiska relationerips leder till ett mer balanserat, motståndskraftigt och produktivt system som bättre kan hantera de ständigt ökande miljöförändringarna.
2. Mer diversifierade och lönsamma jordbruksföretag
Att arbeta med agroforestry är som att investera i gårdens infrastruktur och samtidigt investera i ett nytt jordbruksföretag.
Gårdens infrastruktur representerar alla de agroekologiska fördelar (ekosystemtjänster) som träd ger , till exempel mindre jorderosion, mindre näringsförlust, förbättring av jordens vattenhållande förmåga, mer biologisk mångfald och mer skydd mot vinden. Dessa fördelar förbättrar levnadsvillkoren för grödorna och djuren på gården, vilket i sin tur ökar deras avkastning och resiliens.
Jordbrukarna investerar också i nya företag när de arbetar med agroforestry, eftersom de producerar nya produkter från sina träd. Dessutom kan jordbrukarna minimera kostnaderna genom att vara mindre beroende av externa insatsvaror och utnyttja trädprodukterna på sina gårdar.
De vanligaste produkterna från träd som lantbrukare producerar inom agroforestry är följande:
-
Livsmedel för människor (bär, frukter, nötter etc.)
-
Foder för djur
-
Material: fiber, timmer, energi
Vicente Borras undersöker kvaliteten på persikorna från sin agroekologisk fruktträdgård nära Valencia i Spanien. Vicente producerar 18 olika fruktsorter i 17 hektar. Han har 165 olika arter av träd och buskar i lähäckarna som omger hans fruktodlingar. Källa: U-garden project
3. Sociala fördelar: för lantbrukarna och samhället
Allt vi gör i livet är på grund av känslorna vi vill känna. Många människor finner glädje och mening när de hjälper naturen och andra människor. För många lantbrukare känns det mer meningsfullt att skapa ett hälsosamt agroekosystem än att "bara sköta en gård". Att integrera fler träd i jordbruket skapar dessutom mer estetiskt tilltalande arbetsplatser.
Agroforestry system kan skapa fler sociala sammanhang på gårdarna, antingen genom att locka besökare och turister, inkludera vänner eller familjemedlemmar i skötseln av träden eller genom att anställa nya personer på gården.
En landsbygd som är mer sammanlänkad, ekologiskt stabil och estetiskt tilltalande förbättrar livet för de människor som bor i regionen. Vackrare landskap lockar också fler besökare, vilket är bättre för den lokala turistnäringen. Slutligen är det värt att påpeka att ett välmående ekologiskt system ger samhället en lång rad hälsomässiga, psykologiska och ekonomiska fördelar som är svåra att kvantifiera.
4. Fördelar för miljön
De vetenskapliga bevisen är tydliga: agroforestry är en av de jordbruksmetoder som har störst potential att påverka miljön positiv på många olika sätt.
En banbrytande vetenskaplig undersökning som visar detta har utförts av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscenter. Europeiska kommissionen ville samla in all möjlig vetenskaplig bevis för att fastställa vilka jordbruksmetoder som kan hjälpa Europa att uppnå sina miljömål i den nya gemensamma jordbrukspolitiken 2022-2027 (CAP). För att göra detta analyserade de 32 metaanalyser, varav 29 jämförde agroforestry med konventionellt jordbruk. Varje metaanalys sammanfattade resultaten från 3 - 140 studier. Metaanalyserna visade regelbundet att agroforestry presterar bättre inom följande områden jämfört mot konventionellt jordbruk:
(1) minska erosionen
(2) förbättra den biologiska mångfalden och öka antalet pollinerare
(3) minska sjukdomar och skadedjur inom jordbruk
(4) öka kolbindningen i marken
(5) minska utsläppen av växthusgaser
(6) öka jordens vattenhållande förmåga
Nedan förklarar jag mer i detalj hur agroforestry bidrar till vart och ett av dessa områden. Jag lyfter fram de viktigaste resultaten från den citerade studien genom att understryka dem i följande texter.
Markens hälsa:
Markens hälsa återspeglar agroekosystemets hälsa. En frisk jord gör att lantbrukarna kan producera bättre avkastningar på lång sikt. Tyvärr försämras jordbruksmarkens hälsa runt om i världen. En av de viktigaste faktorerna som påverkar markens hälsan är jorderosion och förlust av näringsämnen. Globalt sett eroderar odlingsmarkerna med en hastighet av 30 ton per hektar och år [4]. Som jämförelse kan nämnas att erosionen i en skog varierar mellan 0,004 och 0,05 ton per hektar och år [5]. Sammantaget förloras jord från odlingsmarkerna 10 till 40 gånger snabbare än jordbildningshastigheten [5]. Detta resulterar i biljoner Euro i förlorade avkastningar och försörjningsmöjligheter, vilket äventyrar mänsklighetens livsmedelssäkerhet.
Agroforestry minskar jorderosionen och gör marken bördigare genom att förbättra näringsåtervinningen, öka organiskt material i jorden, öka kolinnehåll i jorden och förbättra jordens vattenhållande förmåga på grund av minskad evapotranspiration.
Fyra metaanalyser visade att agroforestry ökade näringar i marken med 20-70% jämfört med konventionellt lantbruk [6]. Dessutom visade 3 metaanalyser att agroforestry minskar jorderosionen och avrinningen av näringsämnen med 50-80 % [6].
Biologisk mångfald och pollinering:
Trädbaserade ekosystem är de rikaste landbaserade ekosystemen på planeten. Globalt, täcker skogar nästan en tredjedel av landytan, och de utgör omkring 80 procent av all landbaserad biologisk mångfald [7]. Genom att integrera träd i odlingarna skapas nya livsmiljöer för insekter, fåglar och andra djur. Den ökade biologiska mångfalden skapar mer stabila och motståndskraftiga system som bättre kan hantera miljöförändringar, skadedjur och sjukdomar. Träd och buskar ger också föda åt pollinerare, vilket förbättrar jordbrukarnas avkastning genom pollinering av de växter som ger oss mat.
Tre olika metaanalyser visade att jämfört med konventionellt lantbruk agroforestry ökar indexen för biologisk mångfald med 20-50 % (vilket omfattar flera taxa som växter, fåglar, ryggradslösa djur, reptiler, svampar, däggdjur och amfibier eller funktioner (t.ex. pollinering)) [6].
Koldioxidbindning:
Agroforestry kan vara ett utmärkt verktyg för att minska utsläppen av växthusgaser inom lantbruk. En övergång från konventionellt jordbruk till agroforestry kan minska utsläppen av 14-27 ton CO2* per hektar och år, åtminstone under de första 14 åren efter etableringen [8].
En studie som analyserade kolbindningspotentialen hos olika jordbruksmetoder visade att om alla europeiska jordbrukare skulle implementera agroforestry tekniker skulle Europa kunna binda en tredjedel av sina utsläpp av CO2-ekvivalenter** (CO2-e-utsläpp i EU 2007). Studien visade också att bland olika jordbruksmetoder, inklusive (1) agroforestry, (2) införande av häckar, (3) låg och ingen jordbearbetning och (4) täckgrödor, agroforestry är den jordbruksmetod som har störst potential att lagra kol och står för 90 procent av den totala potentialen för alla de listade åtgärder! (9).
* Beräknad är C-bindning i biomassa och mark och förändringar i nettoutsläpp av mark-CH4 och N2O.
**CO2-ekvivalent (CO2e) uttrycker växthusgasernas uppvärmande effekt i termer av motsvarande mängd koldioxid som släpps ut. Under en 20-årsperiod har till exempel 1 ton metan (CH4) en global uppvärmningspotential som motsvarar 81 ton koldioxid, och 1 ton dikväveoxid (N20) har en global uppvärmningspotential som motsvarar 273 ton koldioxid [9].
Kolbindningspotentialen för olika jordbruksåtgärder i Europa
Källa: Aertsens J. et. al. (2012) Valuing the carbon sequestration potential for European agriculture, Table 1 [10].
Vatten:
Klimatförändringarna, miljöföroreningar och det ökade trycket på våra naturresurser påverkar stabiliteten i vattenresurserna runt om i världen. Eftersom sötvatten håller på att bli en knapp och värdefull resurs kommer det att bli allt viktigare att vi producerar mer mat med mindre vatten och att vi hittar sätt på hur vi kan minska vattenföroreningarna.
Att integrera fler träd i lantbruket minskar evapotranspirationen (avdunstningen), förbättrar markens struktur via rötterna och ökar jordens organisk material via bladen. Detta leder till en förbättrad vattenhållande förmåga och förbättrad vatten-infiltration.
Agroforestry minskar också miljöpåverkan från jordbruket genom att minska mängden eroderade partiklar som hamnar i bäckar, floder och sjöar (50-80% mindre jorderosion och näringsavrinning enligt 3 metaanalyser) [6]. Färre eroderade partiklar i vattendragen innebär mindre sedimentering och mindre föroreningar från näringsämnen, gödselmedel och bekämpningsmedel.
Enligt 5 metaanalyser ökar jordens vattenhållande förmåga med 50-100 % när man inför agroforestry-metoder i konventionellt jordbruk [6]. Detta blir allt viktigare för jordbrukarna på grund av de ständigt stigande temperaturerna och torkan.
Kommentera nedan vad du tycker om de ämnen som diskuterats ovan? Har du en annan åsikt? Om du har implementerat agroforestry på din gård, varför gjorde du det? Vilka var dina skäl?
Referenser:
[1] Land Equivalent Ratio (Mead and Willey, 1980) The Concept of Land Equivalent Ratio and Advantages in Yields from Intercropping
[2] Dupraz, C. et. Al. (2005) Synthesis of the Silvoarable Agroforestry For Europe project
[3] Graves, A.R. et. al. (2007) Development and application of bio-economic modelling to compare silvoarable, arable and forestry systems in three European countries, Figure 4
[4] Pimentel, D. et. al. (1995) Environmental and economic costs of soil erosion and conservation benefits
[5] Pimental D. et. al. (2013) Soil Erosion Threatens Food Production
[6] Schievano A. et. al. (2022) The benefits of Agroforestry for the environment, climate change mitigation and agricultural production – a global synthesis. EURAF 2022
[7] United Nations International Year of Forests, 2011
[8] Kim D. et. al.( 2016) Carbon sequestration and net emissions of CH4 and N2O under agroforestry: Synthesizing available data and suggestions for future studies
[9] IPCC (2021) 7.SM.6 Tables of greenhouse gas lifetimes, radiative efficiencies and metrics
[10] Aertsens J. et. al. (2012) Valuing the carbon sequestration potential for European agriculture