{"id":248,"date":"2026-01-01T14:27:08","date_gmt":"2026-01-01T14:27:08","guid":{"rendered":"https:\/\/agroforestryfarming.com\/?page_id=248"},"modified":"2026-01-17T15:42:48","modified_gmt":"2026-01-17T15:42:48","slug":"why-agroforestry","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/agroforestryfarming.com\/sv\/why-agroforestry\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r agroforestry?"},"content":{"rendered":"
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Varf\u00f6r agroforestry?<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tPhoto taken by AGFORWARD project, alley-cropping in Forst, Northeastern Germany\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Varf\u00f6r agroforestry?<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Agroforestry f\u00f6rb\u00e4ttrar h\u00e4lsan hos agroekosystemen (jordbrukets ekosystem) genom att \u00f6ka antalet av tr\u00e4d p\u00e5 g\u00e5rden och efterlikna naturliga ekosystem. Ett friskare agroekosystem leder till en rad f\u00f6rdelar f\u00f6r lantbrukaren, milj\u00f6n och samh\u00e4llet.\u00a0<\/span><\/p>

Dessa f\u00f6rm\u00e5ner kan delas upp i f\u00f6ljande kategorier:<\/span><\/p>

  1. \u00d6kad produktivitet och resiliens\u00a0
    <\/span><\/li>
  2. Mer diversifierade och l\u00f6nsamma jordbruksf\u00f6retag
    <\/span><\/li>
  3. Samh\u00e4llsnytta: f\u00f6r jordbrukarna och samh\u00e4llet\u00a0
    <\/span><\/li>
  4. F\u00f6rdelar f\u00f6r milj\u00f6n<\/span><\/li><\/ol>

    *Nedan markerar jag med fetstil de viktigaste f\u00f6rdelarna med agroforestry som \u00e4r s\u00e4rskilt relevanta f\u00f6r jordbrukare.<\/span><\/p>

    1. \u00d6kad produktivitet och resiliens \n\nDet finns tillr\u00e4cklig bevis som visar att tempererade agroforestry-system producerar mer per hektar j\u00e4mf\u00f6rt med om gr\u00f6dorna, djuren eller tr\u00e4den skulle odlas separat (monokulturer). Detta begrepp kallas f\u00f6r land-equivalent-ratio (LER), vilket inneb\u00e4r hur mycket mer en mark kan producera genom samodling j\u00e4mf\u00f6rt mot monokultur-odling. Bilden nedan visar ett exempel p\u00e5 ett agroforestry-system med en LER p\u00e5 1,4, vilket inneb\u00e4r att 100 hektar agroforestry producerar lika mycket gr\u00f6dor och tr\u00e4dprodukter som 140 hektar jordbruksmark d\u00e4r tr\u00e4d och gr\u00f6dor odlas separat.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

    \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t\t\t\tSource: Land Equivalent Ratio (Mead and Willey, 1980) The Concept of Land Equivalent Ratio and Advantages in Yields from Intercropping [1].\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

    Ett paneuropeiskt projekt analyserade 42 kombinationer av tr\u00e4d och gr\u00f6dor i silvoarable agroforestry, och modellerade LERs som var minst 1,0 LER (lika som monokulturer) och som var b\u00e4st 1,4 LER (40 % mer produktiv) [2]. De flesta LER l\u00e5g i intervallet 1,2-1,3, vilket inneb\u00e4r att europeiska agroforestrysystem i genomsnitt var 20-30 % mer produktiva \u00e4n monokulturella jordbrukssystem.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

    \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

    Land Equivalent Ratio (LER) for different tree species in silvoarable agroforestry<\/strong><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

    \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t\t\t\tSource: Graves, A.R. et. al. (2007) Development and application of bio-economic modelling to compare silvoarable, arable and forestry systems in three European countries, Figure 4 [3].\n\n\u200b\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

    V\u00e4l utformade agroforestry-system integrerar tr\u00e4d i odlingarna p\u00e5 ett s\u00e4tt som maximerar synergieffekterna mellan tr\u00e4den, gr\u00f6dorna och djuren. Tr\u00e4den ger l\u00e4 och vindskydd, samtidigt som de minskar jorderosionen och n\u00e4ringsf\u00f6rlusten. Dessutom v\u00e4xer tr\u00e4den b\u00e4ttre i agroforestry-system j\u00e4mf\u00f6rt med frukttr\u00e4dg\u00e5rdar eller skogsbruk, eftersom de har mer utrymme mellan varandra vilket leder till mindre konkurrens mellan r\u00f6tter och tr\u00e4dkronor. Dessa synergistiska relationerips leder till ett mer balanserat, motst\u00e5ndskraftigt och produktivt system som b\u00e4ttre kan hantera de st\u00e4ndigt \u00f6kande milj\u00f6f\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>

    2. Mer diversifierade och l\u00f6nsamma jordbruksf\u00f6retag\n\nAtt arbeta med agroforestry \u00e4r som att investera i g\u00e5rdens infrastruktur och samtidigt investera i ett nytt jordbruksf\u00f6retag.<\/p>

    G\u00e5rdens infrastruktur representerar alla de agroekologiska f\u00f6rdelar (ekosystemtj\u00e4nster) som tr\u00e4d ger , till exempel mindre jorderosion, mindre n\u00e4ringsf\u00f6rlust, f\u00f6rb\u00e4ttring av jordens vattenh\u00e5llande f\u00f6rm\u00e5ga, mer biologisk m\u00e5ngfald och mer skydd mot vinden. Dessa f\u00f6rdelar f\u00f6rb\u00e4ttrar levnadsvillkoren f\u00f6r gr\u00f6dorna och djuren p\u00e5 g\u00e5rden, vilket i sin tur \u00f6kar deras avkastning och resiliens.\u00a0<\/span><\/p>

    Jordbrukarna investerar ocks\u00e5 i nya f\u00f6retag n\u00e4r de arbetar med agroforestry, eftersom de producerar nya produkter fr\u00e5n sina tr\u00e4d. Dessutom kan jordbrukarna minimera kostnaderna genom att vara mindre beroende av externa insatsvaror och utnyttja tr\u00e4dprodukterna p\u00e5 sina g\u00e5rdar.<\/span><\/p>

    De vanligaste produkterna fr\u00e5n tr\u00e4d som lantbrukare producerar inom agroforestry \u00e4r f\u00f6ljande:\n\n\u200b<\/span><\/p>

    1. Livsmedel f\u00f6r m\u00e4nniskor (b\u00e4r, frukter, n\u00f6tter etc.)
      <\/span><\/li>
    2. Foder f\u00f6r djur
      <\/span><\/li>
    3. Foder f\u00f6r djur<\/span><\/li><\/ol>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

      Vicente Borras unders\u00f6ker kvaliteten p\u00e5 persikorna fr\u00e5n sin agroekologisk frukttr\u00e4dg\u00e5rd n\u00e4ra Valencia i Spanien. Vicente producerar 18 olika fruktsorter i 17 hektar. Han har 165 olika arter av tr\u00e4d och buskar i l\u00e4h\u00e4ckarna som omger hans fruktodlingar. K\u00e4lla: U-garden project<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

      3. Sociala f\u00f6rdelar: f\u00f6r lantbrukarna och samh\u00e4llet \n\nAllt vi g\u00f6r i livet \u00e4r p\u00e5 grund av k\u00e4nslorna vi vill k\u00e4nna. M\u00e5nga m\u00e4nniskor finner gl\u00e4dje och mening n\u00e4r de hj\u00e4lper naturen och andra m\u00e4nniskor. F\u00f6r m\u00e5nga lantbrukare k\u00e4nns det mer meningsfullt att skapa ett h\u00e4lsosamt agroekosystem \u00e4n att \"bara sk\u00f6ta en g\u00e5rd\". Att integrera fler tr\u00e4d i jordbruket skapar dessutom mer estetiskt tilltalande arbetsplatser.<\/p>

      Agroforestry system kan skapa fler sociala sammanhang p\u00e5 g\u00e5rdarna, antingen genom att locka bes\u00f6kare och turister, inkludera v\u00e4nner eller familjemedlemmar i sk\u00f6tseln av tr\u00e4den eller genom att anst\u00e4lla nya personer p\u00e5 g\u00e5rden. \u00a0<\/span><\/p>

      En landsbygd som \u00e4r mer sammanl\u00e4nkad, ekologiskt stabil och estetiskt tilltalande f\u00f6rb\u00e4ttrar livet f\u00f6r de m\u00e4nniskor som bor i regionen. Vackrare landskap lockar ocks\u00e5 fler bes\u00f6kare, vilket \u00e4r b\u00e4ttre f\u00f6r den lokala turistn\u00e4ringen. Slutligen \u00e4r det v\u00e4rt att p\u00e5peka att ett v\u00e4lm\u00e5ende ekologiskt system ger samh\u00e4llet en l\u00e5ng rad h\u00e4lsom\u00e4ssiga, psykologiska och ekonomiska f\u00f6rdelar som \u00e4r sv\u00e5ra att kvantifiera.\u00a0<\/span><\/p>

      4. F\u00f6rdelar f\u00f6r milj\u00f6n\n\nDe vetenskapliga bevisen \u00e4r tydliga: agroforestry \u00e4r en av de jordbruksmetoder som har st\u00f6rst potential att p\u00e5verka milj\u00f6n positiv p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt.<\/p>

      En banbrytande vetenskaplig unders\u00f6kning som visar detta har utf\u00f6rts av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscenter. Europeiska kommissionen ville samla in all m\u00f6jlig vetenskaplig bevis f\u00f6r att fastst\u00e4lla vilka jordbruksmetoder som kan hj\u00e4lpa Europa att uppn\u00e5 sina milj\u00f6m\u00e5l i den nya gemensamma jordbrukspolitiken 2022-2027 (CAP). F\u00f6r att g\u00f6ra detta analyserade de 32 metaanalyser, varav 29 j\u00e4mf\u00f6rde agroforestry med konventionellt jordbruk. Varje metaanalys sammanfattade resultaten fr\u00e5n 3 - 140 studier. Metaanalyserna visade regelbundet att agroforestry presterar b\u00e4ttre inom f\u00f6ljande omr\u00e5den j\u00e4mf\u00f6rt mot konventionellt jordbruk:<\/p>

      (1) minska erosionen
      <\/span>(2) f\u00f6rb\u00e4ttra den biologiska m\u00e5ngfalden och \u00f6ka antalet pollinerare
      <\/span>(3) minska sjukdomar och skadedjur inom jordbruk
      <\/span>(4) \u00f6ka kolbindningen i marken
      <\/span>(5) minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser
      <\/span>(6) \u00f6ka jordens vattenh\u00e5llande f\u00f6rm\u00e5ga<\/span><\/p>

      Nedan f\u00f6rklarar jag mer i detalj hur agroforestry bidrar till vart och ett av dessa omr\u00e5den. Jag lyfter fram de viktigaste resultaten fr\u00e5n den citerade studien genom att understryka dem i f\u00f6ljande texter.<\/p>

      Markens h\u00e4lsa \u00e5terspeglar agroekosystemets h\u00e4lsa. En frisk jord g\u00f6r att lantbrukarna kan producera b\u00e4ttre avkastningar p\u00e5 l\u00e5ng sikt. Tyv\u00e4rr f\u00f6rs\u00e4mras jordbruksmarkens h\u00e4lsa runt om i v\u00e4rlden. En av de viktigaste faktorerna som p\u00e5verkar markens h\u00e4lsan \u00e4r jorderosion och f\u00f6rlust av n\u00e4rings\u00e4mnen. Globalt sett eroderar odlingsmarkerna med en hastighet av 30 ton per hektar och \u00e5r [4]. Som j\u00e4mf\u00f6relse kan n\u00e4mnas att erosionen i en skog varierar mellan 0,004 och 0,05 ton per hektar och \u00e5r [5]. Sammantaget f\u00f6rloras jord fr\u00e5n odlingsmarkerna 10 till 40 g\u00e5nger snabbare \u00e4n jordbildningshastigheten [5]. Detta resulterar i biljoner Euro i f\u00f6rlorade avkastningar och f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter, vilket \u00e4ventyrar m\u00e4nsklighetens livsmedelss\u00e4kerhet.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

      Agroforestry minskar jorderosionen och g\u00f6r marken b\u00f6rdigare genom att f\u00f6rb\u00e4ttra n\u00e4rings\u00e5tervinningen, \u00f6ka organiskt material i jorden, \u00f6ka kolinneh\u00e5ll i jorden och f\u00f6rb\u00e4ttra jordens vattenh\u00e5llande f\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5 grund av minskad evapotranspiration.<\/span><\/p>

      Fyra metaanalyser visade att agroforestry \u00f6kade n\u00e4ringar i marken med 20-70% j\u00e4mf\u00f6rt med konventionellt lantbruk [6]. Dessutom visade 3 metaanalyser att agroforestry minskar jorderosionen och avrinningen av n\u00e4rings\u00e4mnen med 50-80 % [6].<\/span><\/p>

      Biologisk m\u00e5ngfald och pollinering:\u00a0
      <\/span><\/strong>Tr\u00e4dbaserade ekosystem \u00e4r de artrikaste landbaserade ekosystemen p\u00e5 planeten. Globalt t\u00e4cker skogar n\u00e4stan en tredjedel av landytan och rymmer omkring 80 % av all landbaserad biologisk m\u00e5ngfald [7]. Att integrera tr\u00e4d i jordbruket skapar nya livsmilj\u00f6er f\u00f6r insekter, f\u00e5glar och andra djur. Denna \u00f6kning av den biologiska m\u00e5ngfalden skapar mer stabila och resilienta system som b\u00e4ttre kan hantera milj\u00f6f\u00f6r\u00e4ndringar, skadeg\u00f6rare och sjukdomar. Tr\u00e4d och buskar bidrar dessutom med f\u00f6da till pollinat\u00f6rer, vilket f\u00f6rb\u00e4ttrar lantbrukarnas sk\u00f6rdar genom pollinering av de gr\u00f6dor som f\u00f6rser oss med mat.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

      Tre olika metaanalyser visade att j\u00e4mf\u00f6rt med konventionellt lantbruk agroforestry \u00f6kar indexen f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald med 20-50 % (vilket omfattar flera taxa som v\u00e4xter, f\u00e5glar, ryggradsl\u00f6sa djur, reptiler, svampar, d\u00e4ggdjur och amfibier eller funktioner (t.ex. pollinering)) [6].<\/span><\/p>

      Koldioxidbindning:<\/strong>
      <\/span>Agroforestry kan vara ett utm\u00e4rkt verktyg f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser inom lantbruk. En \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n konventionellt jordbruk till agroforestry kan minska utsl\u00e4ppen av 14-27 ton CO2* per hektar och \u00e5r, \u00e5tminstone under de f\u00f6rsta 14 \u00e5ren efter etableringen [8].<\/span><\/p>

      En studie som analyserade kolbindningspotentialen hos olika jordbruksmetoder visade att om alla europeiska jordbrukare skulle implementera agroforestry tekniker skulle Europa kunna binda en tredjedel av sina utsl\u00e4pp av CO2-ekvivalenter** (CO2-e-utsl\u00e4pp i EU 2007). Studien visade ocks\u00e5 att bland olika jordbruksmetoder, inklusive (1) agroforestry, (2) inf\u00f6rande av h\u00e4ckar, (3) l\u00e5g och ingen jordbearbetning och (4) t\u00e4ckgr\u00f6dor, agroforestry \u00e4r den jordbruksmetod som har st\u00f6rst potential att lagra kol och st\u00e5r f\u00f6r 90 procent av den totala potentialen f\u00f6r alla de listade \u00e5tg\u00e4rder! (9).\n\n\u200b<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

      Ber\u00e4knad \u00e4r C-bindning i biomassa och mark och f\u00f6r\u00e4ndringar i nettoutsl\u00e4pp av mark-CH4 och N2O.<\/span><\/p>

      **CO2-ekvivalent (CO2e) uttrycker v\u00e4xthusgasernas uppv\u00e4rmande effekt i termer av motsvarande m\u00e4ngd koldioxid som sl\u00e4pps ut. Under en 20-\u00e5rsperiod har till exempel 1 ton metan (CH4) en global uppv\u00e4rmningspotential som motsvarar 81 ton koldioxid, och 1 ton dikv\u00e4veoxid (N20) har en global uppv\u00e4rmningspotential som motsvarar 273 ton koldioxid [9].<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

      Kolbindningspotentialen f\u00f6r olika jordbruks\u00e5tg\u00e4rder i Europa<\/strong><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\tK\u00e4lla: Aertsens J. et. al. (2012) Valuing the carbon sequestration potential for European agriculture, Table 1 [10].\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

      Vatten:
      <\/span><\/strong>Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, milj\u00f6f\u00f6roreningar och det \u00f6kade trycket p\u00e5 v\u00e5ra naturresurser p\u00e5verkar stabiliteten i vattenresurserna runt om i v\u00e4rlden. Eftersom s\u00f6tvatten h\u00e5ller p\u00e5 att bli en knapp och v\u00e4rdefull resurs kommer det att bli allt viktigare att vi producerar mer mat med mindre vatten och att vi hittar s\u00e4tt p\u00e5 hur vi kan minska vattenf\u00f6roreningarna.\u00a0<\/span><\/p>

      Att integrera fler tr\u00e4d i lantbruket minskar evapotranspirationen (avdunstningen), f\u00f6rb\u00e4ttrar markens struktur via r\u00f6tterna och \u00f6kar jordens organisk material via bladen. Detta leder till en f\u00f6rb\u00e4ttrad vattenh\u00e5llande f\u00f6rm\u00e5ga och f\u00f6rb\u00e4ttrad vatten-infiltration.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

      Agroforestry minskar ocks\u00e5 milj\u00f6p\u00e5verkan fr\u00e5n jordbruket genom att minska m\u00e4ngden eroderade partiklar som hamnar i b\u00e4ckar, floder och sj\u00f6ar (50-80% mindre jorderosion och n\u00e4ringsavrinning enligt 3 metaanalyser) [6]. F\u00e4rre eroderade partiklar i vattendragen inneb\u00e4r mindre sedimentering och mindre f\u00f6roreningar fr\u00e5n n\u00e4rings\u00e4mnen, g\u00f6dselmedel och bek\u00e4mpningsmedel.<\/span><\/p>

      Enligt 5 metaanalyser \u00f6kar jordens vattenh\u00e5llande f\u00f6rm\u00e5ga med 50-100 % n\u00e4r man inf\u00f6r agroforestry-metoder i konventionellt jordbruk [6]. Detta blir allt viktigare f\u00f6r jordbrukarna p\u00e5 grund av de st\u00e4ndigt stigande temperaturerna och torkan.\n\n\u200b<\/span>\u200b<\/span><\/span><\/p>

      Kommentera nedan vad du tycker om de \u00e4mnen som diskuterats ovan? Har du en annan \u00e5sikt? Om du har implementerat agroforestry p\u00e5 din g\u00e5rd, varf\u00f6r gjorde du det? Vilka var dina sk\u00e4l?<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

      Referenser:<\/span><\/strong><\/p>

      [1] Land Equivalent Ratio (Mead and Willey, 1980) The Concept of Land Equivalent Ratio and Advantages in Yields from Intercropping<\/span><\/p>

      [2] Dupraz, C. et. Al. (2005) Synthesis of the Silvoarable Agroforestry For Europe project<\/span><\/p>

      [3] Graves, A.R. et. al. (2007) Development and application of bio-economic modelling to compare silvoarable, arable and forestry systems in three European countries, Figure 4<\/span><\/p>

      [4] Pimentel, D. et. al. (1995) Environmental and economic costs of soil erosion and conservation benefits<\/span><\/p>

      [5] Pimental D. et. al. (2013) Soil Erosion Threatens Food Production<\/span><\/p>

      [6] Schievano A. et. al. (2022) The benefits of Agroforestry for the environment, climate change mitigation and agricultural production \u2013 a global synthesis. EURAF 2022<\/span><\/p>

      [7] United Nations International Year of Forests, 2011<\/span><\/p>

      [8] Kim D. et. al.( 2016) Carbon sequestration and net emissions of CH4 and N2O under agroforestry: Synthesizing available data and suggestions for future studies<\/span><\/p>

      [9] IPCC (2021) 7.SM.6 Tables of greenhouse gas lifetimes, radiative efficiencies and metrics<\/span><\/p>

      [10]\u00a0<\/span>[10] Aertsens J. et. al. (2012) Valuing the carbon sequestration potential for European agriculture<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

      \n\t\t\t\t\t\t\t
      <\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Why Agroforestry? Photo taken by AGFORWARD project, alley-cropping in Forst, Northeastern Germany Why agroforestry? Agroforestry improves the health of the […]<\/p>","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"elementor_header_footer","meta":{"site-sidebar-layout":"no-sidebar","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"full-width-container","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"disabled","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"class_list":["post-248","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/agroforestryfarming.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/248","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/agroforestryfarming.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/agroforestryfarming.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/agroforestryfarming.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/agroforestryfarming.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=248"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/agroforestryfarming.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/248\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":548,"href":"https:\/\/agroforestryfarming.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/248\/revisions\/548"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/agroforestryfarming.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=248"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}